Hurtiga Hurrin

Tack till er alla som envist kikat in här på sidan och kollat om latmasken skulle ha lyckats uppdatera bloggen. 

Med detta inlägg meddelar  jag att jag avslutar denna blogg MEN en ny blogg är öppnad. Nytt år, nya vindar.

Ny som gammal läsare. Välkommen att följa Hurtiga Hurrin

Gå också och gilla bloggens facebook sida Hurtiga hurrin. Nu kör vi!

29:52

Sandiga handdukar samt konstant fuktiga simkäder försökte jag hålla reda på i början av vecka 29. Vi startade upp dagarna låååångsamt med frukost som inkluderade allt för många kaffekoppar. Underbart att vakna av lillan istället för väckarklockan.

Onsdagen var en efterlängtad dag. Äntligen hade det blivit dags för Mayas och min cykelsemester. Det var två rätt så ivriga resenärer som satt på gräsmattan  och väntade på att Onnibussen skulle plocka upp oss och ta oss till Åbo.

Onnibussen var en positiv upplevelse. Länge tog det att komma till Åbo men oss gick det ingen nöd och på. Väl framme i Åbo var det fullt med folk längs ån pga marknad. Vi gick runt och kollade och satte oss på Taco Nitos soliga terass och åt en kvällsbit som heter duga.

Efter en skön natt i Åbo traskade vi till terminalen på morgonen för att kliva ombord på färjan som skulle ta oss till Åland. Frukostbuffé, parfymprovning och häng i baren i några timmar och plötsligt va vi framme i Mariehamn. 

Målet för resan var att besöka trevliga ställen, äta god mat och njuta av att få vara tillsammans. Boendet hade vi fixat på ett vandrarhem nära terminalen så vi traskade dit, fick nycklarna och kvitterade ut cyklarna som skulle ta oss fram till diverse sevärdigheter de närmaste dagarna. Vi var riktigt ivriga på att cykla så vi trampade genast iväg för ett besök till Amalias limonadfabrik. Vi trampande så det stod härliga till  och kunde inte sluta skratta åt att jag lyckats hyra orangefärgade cyklar utan växlar. Kartan hade vi inte heller läst så noggrant så väl framme vid limonadfabriken konstaterade vi att vi cyklat 20 kilometer för att få provsmaka limsa. Fabriken var liten och  mysig. Vi åt Ålandspannkaka och njöt av den idylliska miljön och satte oss på våra ömma skinkor och cyklade tillbaka till vandrarhemmet.

Dag 2 var vi redo för en lite längre cykelfärd. Under dagen trampade vi ihop närmare 80 kilometer. Under dagen besökte  på många smultronställen.
Pub stallhagen  hade vi läst om  att serverar god lunch så vi cyklade dit. Ett litet ölbryggeri i lantlig miljö som ordnar diverse happenings. Vi åt fisk i gräslökssås och jag drack honungssöl som nu blivit en ny favorit. Till all tur finns den att köpas också i våra trakter.

Från Stallhagen fortsatte färden till Uffe på berget. Ett café uppe på ett högt berg där man kan njuta av vacker utsikt. Det blev glass och en tupplur på klipporna.

Utvilade tog vi sikte på Kastellholm slott. Slottsvandring och efteråt ett besök till Smakbyn. Vi var alldeles för mätta för att orka äta något på den berömda restaurangen så vi köpte en påse polkagrisar som vi tryckte i oss medans vi trampade tillbaka till Mariehamn. En väldigt lyckad dag som gav oss en rejält öm akter.
Tredje dagen ville vi utforska Mariehamn så vi cyklade runt i staden, gick i affärer och besökte marknaden vid vattnet. Åt middag och  på kvällen satt vi och tjuvlyssnade på kända artister utanför Rock Off  festivalområdet.

Fjärde dagen var väskorna igen packade och vi startade vår färd tillbaka hem. Med oss hem hade vi en massa fina minnen och energi efter att ha fått spendera tumisdagar tillsammans med finaste Maya.

28:52

Jobbande föräldrar och lediga barn var temat  för vecka 28. Vilken tur att jag har underbart duktig dotter som glatt ställer upp och sköter lillasyster så jag kunde utan problem jobba medans Maya var hemma och tog hand om Milla.

Det var också denna vecka som värmen kom. Flera dagar i rad packade vi picknick korgen efter jobbet för att äta middag på stranden, simma och baka hiekkakakkuna i timmar.
Och på torsdag efter jobbet aktiverade jag autosvaret på jobbmejlet, satte solbrillorna på näsan och konstaterade att tällä tytöllä on nyt loma. Sikken känsla.

Till helgen drog några av barnen på läger så Milla, Axel och jag måra och på. Njöt av ledigheten, sparkade fotboll och njöt av att inte ha bråttom någonstans.

27:52

Oj, oj vad hände? Plötsligt har det gått 10 veckor utan att jag ens kikat in på bloggen.  Ja vad kan man göra annat än konstaterar att sommaren kom och gick. Men no hätä,  jag fotar massor så en tillbakablick på dessa tio veckor ska vi nog fixa dom närmaste dagarna.

Vecka 27 va en regnig återhämtningsvecka. Vi hade med Jockes mamma från Åbo när vi kom från Mumindalen. Hon agerade barnvakt hela veckan eftersom vi båda skulle jobba. Vilken guldgruva att ha tillgång till barnvakt när man ogärna har barn på dagis på sommaren.

Hade tänkt bjuda Ulla på sommarteater som tack för hjälpen men vädret ville annat så det blev bio istället. Lite komiskt var det när vi satt i den lilla biosalongen och på första raden satt det ett gäng lite mera högljudda typer och någon i övre bänkraden blev arg och ropade "turpa kii.
Jobb, bio, regn och återhämtning efter flytten bjöd veckan på.

26:52

På onsdag packade jag  det sista inför flytten . Talkogänget hade lovat att dyka upp på torsdag eftermiddag för att hjälpa till. När jag och barnen efter arbetsdagen rusade till lägenheten var de redan i full färd med att lasta paketbilen. Lillsyrran for iväg med de minsta barnen till Krombi för att ta hand om dem och vi övriga bar saker och skurade lägenheten så det stod härliga till. Skulle aldrig ha fixat det själv så jag är innerligt tacksam över att syrrorna, Mati, mamma och lillbrorsan hade passligt att komma och hjälpa till. TACK!

Talkogänget ojade sig över oordningen i nya huset  och hur jag skulle få allt fixat men jag var bara så nöjd över att vi fått allt flyttat och lägenheten städad. Låste dörren till huset. Sov som en prinsessa på natten och på fredag åkte jag och fyra av barnen till Mumindalen. Skönt att få ägna hela helgen åt dem eftersom flytten stulit allt för mycket av deras tid.

Helgen var perfekt. Precis ett sådant avbrott som vi behövde. Vi gick i Åbo längs Aura å. Var två omgångar till Kupitta Parken (ett ställe som barnfamiljer inte får missa om man är i Åbo). Och vid självaste Mumindalen spenderade vi en hel dag. Fastän det kostar skjortan att besöka stället när man har en hel drös med ungar så var det värt varendaste cent. Jag som trott att de äldre barnen skulle tycka att stället var tråkigt kunde inte ha haft mera fel. Barnen  gick runt och höll lillasyster i handen och kollade in varendaste varelse som fanns i Mumindalen . Själv kände jag mig lite mör efter flyttrumban så det var ett rent nöje att mellan varven få lägga sig i gräset och leka barnvagsvakt  medans barnen gick runt på upptäcksfärd.

25:52

Oj,oj så jag misskött uppdateringen av bloggen. Men uppdateras ska den eftersom jag har den som dagbok för mig själv och barnen så att vi i framtiden kan blicka tillbaka på år 2016 och minnas vad som hände just den veckan, det året.

Vecka 25, midsommarveckan var minst sagt lika brokig som en midsommarbukett. Lag hjärnan på autopilot i början av veckan och bara körde på. På dagarna skulle det jobbas och på kvällarna packas.

 Hade fått ett erbjudande om att prova detoxa så jag valde att börja denna vecka. Under veckan skulle det ändå  inte  finnas tid för träning och träna får man inte göra om man detoxar så det var bara att köra på. 

Varför ville jag detoxa? Jo för att storstäda kroppen. Hade blivit allt för mycket av det goda och ville bli kvitt sockerberoendet. Men också  för att i fortsättningen kunna använda cambridge som  måltidsersättning under mina arbetsdagar när jag är ute på fältet med min överoptimistiska tidtabell och sällan hinner stanna och äta.  Äta bör man annars dör man. Har svårt att tro att jag skulle dö av att hoppa över lunchen en gång i veckan  men det är ju så mycket bättre att äta regelbundet än att vräka i sig som en häst på kvällen. Bara jag som brukar sporta med sådant?

Under veckan som jag detoxade så drack jag min shake på  lunchpauserna på jobbet och for ut på en 20 minuters promenad för att sträcka på kroppen och tömma knoppen. Riktigt skönt. Visst kände jag mig hungrig ibland men det gick faktiskt förvånansvärt bra. 

På självaste midsommarafton så dukades ett läckert buffébord upp hemma hos våra f.d. grannar men jag var faktiskt inte så värst snål. Va inställd på att inte äta. Vi har ju som tradition att fira midsommar vid Killingholmen. Detta år var vi samlade hela 40 personer och festen var lika rolig som alltid och barnen hade väntat ivrigt på fotbollsmatchen som spelas årligen, papporna mot barnen och självklart är det på blodigt allvar.

Vill man ha nå annat  program än villaliv under midsommarhelgen så får man leta med ljus och lykta efter något ställe som har öppet. Midsommardagen va grå och regnig men vi såg att Toivonens djurpark hade öppet så vi åkte dit. Nu när de äldre barnen har en liten lillasyster så vill de plötsligt besöka ställen som de tyckt tidigare att varit tråkiga. De gick runt i djurparken  och visade lillasyster djuren och turades om att dra henne i kärran.

På söndag bjöds det igen på vackert väder så vi spenderade flera timmar vid Café bryggan i Öja. Först lek på skolgården. Sedan hamburgare och terasshäng vid bryggan. Och när Milla äntligen somnat i vagnen så blev det strandhäng.  Adam va ensam om att våga doppa sig i det kalla vattnet.

Midsommar 2016 får helt klart godkänt.

24:52

Vecka 24 gick vi med svansen mellan benen till bibban för att betala bort våra låneskulder. Tänk att man bor mitt emot bibban och ändå lyckas man inte returnera böckerna i tid. Skämmas skulle vi.

Lånade en hög med böcker åt barnen eftersom jag blev less på att varje kväll få höra hur pigga de är och inte kan sova när telefonerna/datorn ska släckas. Man kan inte tvinga någon att somna men man kan hjälpa till att söva dem med en bok. 

På torsdag efter jobbet styrde vi bilen mot Outokumpu. Vi kom iväg alldeles för sent så kring midnatt i ösregnet och i ett hav av myggor var vi framme vid stugan. Dagen hade börjat kl.06.00 så jag kände mig lagom mör när jag nybastad kröp ner under täcket 1.30.

Helgen var otroligt avslappnande och skön. Vi sov när Milla sov och däremellan gjorde vi inga stordåd. Bor man på en holme som är pytteliten så får man så lov att leka med flytvästen på. Däremellan låg gumman på rygg och gallskrek för att hon inte fick simma.

Har flera gånger fått höra hur dött det är i Outokumpu så det var med stora ögon som jag satt på ett av stadens cafén på fredag eftermiddag och iakttog folkmängden. Det va ju värsta Manhattan (om man jämför med Kållby).

Har ni vägarna förbi Outokumpu  så ska ni absolut besöka "lasten kaivos". Finaste lekplatsen  jag sett och guidade rundturer finns för barn inne i gruvan.

Väl hemma igen kände jag mig  hur pigg som helst. Tydligen var det en slapp stughelg som kroppen och knoppen hade saknat.