8:52

Denna vecka har vi inte gjort så mycket annat än suttit vid tandläkaren (känns det som). Okej det var sist och slutligen fyra tandläkartider som blev till två, ett besök hos fysioterapeut och en öronkontroll. När du sitter med kalendern framme  och försöker pussla in de olika besöken  mellan möten och arbetsuppgifter så  känns det rätt så hopplöst  men vi hjälptes åt och fick det fixat. Hyvä me.

Under veckan har vi också försökt lära lillasyster krypa ordentligt. Lyckades mindre bra trots ivriga och hjälpsamma syskon. Hon kommer när som helst att börja gå så att försöka få ner damen från stående ställning ner i krypställning är nog mest ett önsketänkande. Hon är lite väl nyfiken av sig för att backa i detta skede nu när det går framåt. Storebror kom in i köket och såg lillasyster stå upp efter köksbänken och sa"tycker helt klart att det luktar lite dyslexi här". En som tydligen lärt sig hur viktigt det är att krypa för att undvika läs och skrivsvårigheter. Till all tur tar mamma det hela med ro och  tänker att var och en på sitt sätt.

Ni som inte ännu testat restaurang Ludwig ska helt klart göra det. Besökte stället med tre damer från tjejgänget i fredags och maten var underbart god. Före maten var vi på  vattenlöpning  och skrattade och tjattrade  i bassängen som 30 plussare gör, eller gör någon annan än bara Anna och jag så? ja man undrar ju faktiskt. 

Ikväll hade jag nöjet att få fara med de äldre barnen och deras far och bowla. Ett perfekt sätt att inleda sportlovsfirandet. Fastän jag nyligen börjat jobba så har jag förmånen att få vara ledig på sportlovet. Så nu hoppas vi på att det vackra vädret som lovats tills i morgon kommer  för vi är redo för en dag i backen.

Ha ett trevligt sportlov!

7:52

Under veckan har det blivit rätt så många kilometer bakom ratten. Där av också rätt så många gånger som jag haft lust att köra efter en bil till dess slutdestination och när chauffören stiger ur bilen ta och pesa hen i snön. Alltså dessa chaufförer som tror sig äga hela världen och kör 70 på 80 väg och när det kommer tillfälle att köra om så gasar de upp till 100. Stryk sku dom ha. Basta.

Tisdag bjöd på vackert väder men också på en trötthetsattack. Helgens partajande gjorde sig påmind (tanten börjar bli gammal). Trötta dagar borde det vara möjligt att byta ut lunchen mot en timme i dropp med möjlighet att slumra till. Men jag överlevde och på kvällen fick jag ta del av en föreläsning på förskolan. Föreläsningens tema var  ”kramar&ramar”. Mycket intressant. Alla barn behöver och har rätt till både kramar och ramar men som flerbarnsmor har jag konstaterat att barn är olika och har olika behov. De är som en brokig tulpanbukett. Alla unika på sitt sätt.

I torsdags hade jag bestämt träff med Anna och Sofia vid Mr. Bank. Vi tankade magarna med pizza för att efteråt orka sitta och tjattra medans vi fick fotvård. Underbart. Med nylackade tånaglar och lite väl mycket salva mellan tårna vinkade vi hej då och beslöt att på Optimas kosmetologavdelning träffas vi flera gånger.

I fredags fick jag vakna upp bredvid en färsk 40-åring. Till all tur var det fredag och ledig dag för Milla och mig så att vi kunde duka upp en ordentlig frukost åt födelsedagsbarnet. Efter frukost skyndade vi oss iväg till dagens första ärende, Milla skulle till fyssen. På en vecka lärde hon sig både att stiga upp och att hasa sig fram på stjärten men hur gulligt det än är med en glad stjärthasare så borde man kunna krypa så nu kör vi med hemmaträning och nästa fredag ska vi igen till fyssen. Tänk om jag jobbade full tid då borde jag denna vecka ha lyckats klämma in tre fysikaliska behandlingar under arbetsveckan. Men nu kunde vi göra det i fredags och när vi var vid sjukhuset så passade vi samtidigt  på att fara en sväng via bädden och hälsa på mommo. Efteråt skulle barn plockas upp och mat handlas. Åtta timmar senare körde vi Axel till ishallen och det var äntligen dags att ta sikte hemåt och börja fredagsmyset.

Myset hat blivit lite av det kortare slaget i och med att väckarklockan ringer 06.00 fyra dagar i veckan så ögonlocken har en tendens att bli lite tunga kring 21 snåret. Har inte lyckats se ett endaste program till slut denna vecka utan vaknar oftast av att någon sitter och småflinar åt min hängande nacke. Minkäs teet.

Idag är det sköna söndag och vi redo för hockey och i något skede hoppas vi på att få besök av Vasaborna och sen är det dags att avsluta en vecka av ett helt liv. Vecka 7.

6:52

Om jag förra veckan kunde skryta med att jag lyckats motionera bra så kan jag berätta att det gick mindre bra denna vecka. Däremot så lyckades jag äta upp allt julgodis (sisådär 1 kg) som lämnat kvar i skåpet. Det positiva är att jag inte längre  behöver vara rädd för att godiset gamlas bort nu när jag tryckt i mig snasket.

Förutom jobb och  hemmaliv så blev det en vecka utöver det vanliga. I lördags blev det tidig väckning och jag tog sikte på Vasa. Lillsyrran som fyllde 30 för 1,5 år sedan hann vi aldrig fira ordentligt då eftersom hon hade fullt upp med att föda barn. Bättre sent än aldrig tänkte storsyrran och jag och bokade en dagstripp till Umeå. Klockan 8 plockade vi  upp en förväntansfull syster som fått order om att se till att ha dagen bokad för umgänge  med oss. Hon blev nog aningen överraskad när vi körde till hamnen och berättade att dagen ska vi spenderar i Umeå med shopping och god mat. Timmarna bara flög iväg men alla hittade vi något smått att köpa hem, nåja smått är väl ett dåligt ordval eftersom jag gick runt i Umeå och på båten och bar på en tamburs major som jag köpt. Men pizzorna vid Lottas krog&pub var en höjdare och sällskapet det bästa. 

Klockan 03 somnade jag hes som en gås med ett leende på läpparna. Hade varit vaken i 21 timmar och som alltid när det blir lite för lite sömn så försvinner rösten. Men dagen var super och jag är så tacksam över att få ha dessa fina systrar i mitt liv. På ett sätt är vi så lika men ändå så olika. Puss på er! 

5:52

Det var trött och förväntansfull Oona som somnade genast efter kvällmat och två varv Uno. Ja hon var så ivrig att hon glatt informerade kassabiträdet vid Prisma  om att imorgon ska hon och mamma åka tåg. Ätligen har dagen kommit som hon gått och väntat på ända sedan julafton.
En mindre vacker almanacka har prytt vardagsrumsväggen och varje morgon hon varit här har hon  kryssat över dagarna och räknat hur många dagar det är kvar tills hon och jag ska åka på tumis till Helsingfors för att få fara och se på på Disney on Ice.
Nu är väskan  packad och godsakerna inhandlade och vi är så redo  Oona och jag  på att få åka iväg imorgon.

Annars har det varit en rolig och intensiv arbetsvecka. Okej medger att jag blev lite väl ivrig efter att jag varit på kundbesök och berättat om de nya salladerna som kommit ut på marknaden eftersom jag på natten  vaknade av att jag försökte buffa Jocke ur sängen,  drömde att han var en sallad som vi tagit bort från sortimentet. Smått generad viskade jag "förlåt" och fortsatte sova.
 Har alltid varit typen som bearbetar dagens händelser i drömmarnas värld så jag är inte alls förvånad över händelsen.

Lite stolt är jag över hur bra jag lyckats motionera under veckans fyra dagar. Det blev 12 kilometer löpning, 1 kilometer simning och ikväll när Oona var på redskapsgymnstik så passade jag på att delta i en muscle-mix  timme. Veckorna när vi är bara vi tre (Jocke, Milla och jag) så har jag all tid i världen att motioner eftersom  liten tar natten kring 19 snåret.

Men nu ligger jag nybastad i rena sängkläder och fantiserar om att imorgon i stortsan ska vi äta hamburgare och gå på fika och bara njuta av att få vara tillsammans Oona och jag. Ha det gott!